Vänner och Förhållanden

Jag märkte idag att en kompis till mig (som för 6 månader sen var min flickvän) hade blivit ihop med en ny kille. Jag fick en märklig rysning i kroppen och jag blev nästan ledsen, direkt blev jag livrädd och tänkte "va fan har jag fortfarande känslor för henne jag som relativt nyligen kommit över henne".

Men sen insåg jag, jag blev inte ledsen för hon skaffat en ny. Jag blev ledsen för hon inte sagt nått! Att jag som alla andra, folk hon inte änns känner, var tvungen att läsa det på facebook. Jag blev ledsen för jag insåg då att vi inte är kompisar längre, att vi är ingenting för varann.
Igentligen var vi aldrig kompisar, vi blev ihop och sen när det tog slut hade vi ingen vänskap att falla tillbaka på, vi hade bara kärleken och när den försvann fanns inget kvar. Men vi låtsades vidare som om vi var kompisar när vi båda igentligen visste att vi inte var det! Bara för man känner en person mer än alla andra betyder det inte att man är vänner, bara att man har en historia. Sånna här uppvaknander är tillräckligt för att få en att bli lite ledsen, men nu vet jag ialla fall det.

Jag har aldrig riktigt förlorat nån vän igentligen dom flesta finns kvar och vår vänskap är i dvala, även fast vi inte pratat eller umgåtts på år och dar så kan jag ringa dom och fråga om vi ska kolla på film eller nått sånt och allt faller tillbaka som det var sist vi träffades.
Det känns tryggt att ha sånna vänner, sånna som räcker livet ut och alltid finns där.


Nu när en dörr har stängts måste jag bara hitta en ny att öppna och jag vet en som jag vill öppna, måste bara få in en fot först.